Det får väl duga..

Skulle egentligen jobba på Älgen ikväll. Cyklade ner från kontoret och tänkte att det var lika bra att titta in och höra om arbetstiderna fortfarande var desamma. Ofta ringer de en timme innan och undrar om jag kan komma in på en gång eller liknande och då hinner jag ju inte äta eller förbereda mig. Nu visade det sig att de inte behövde hjälp längre... och skulle ringa mig halv sju. Jag skulle börja halv sju. Tur att jag åkte dit.
Istället för jobb blev jag erbjuden middag, så nu sitter jag och väntar på att de ska ringa och säga att maten står på bordet. Lovely!
Ibland har man tur. Henke spelar golf så jag hade blivit tvungen att äta rester själv om jag inte hade blivit bjuden på restaurangkäk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0