Det kommer ju att dröja en vecka eller så innan jag får svar på tarmröntgenundersökningen men jag har ju dessutom tagit massor med andra prover som jag fått svar på. Till exempel så har jag höga levervärden. Vad det innebär vet jag inte riktigt. Har gått tillbaka och tagit de proverna två gånger till och det verkar som att de håller på och normaliserar sig på egen hand. Tydligen kan de vara höga utan någon egentlig anledning. Det sista provet jag tog har jag inte fått svar på än. Har även fått veta att jag någon gång under min livstid haft Hepatit B. Där ser man. Nu är den inte aktiv längre så den påverkar mig ju inte på något sätt. Hepatit B smittar ju antingen via blod eller sexuellt och eftersom den senare anledningen är extremt osannolik så tippar jag på att någon av de tre tatueringarna jag gjort utomlands är boven i dramat. Jag har ju egentligen ingen nytta av att veta att jag haft Hepatit B förutom att jag inte behöver fundera på att vaccinera mig mot det.
Nu är det bara att vänta och se om jag får veta något mer om mig själv.

Min gamla, gamla fjäril. Suttit på högra skinkan i tretton år. Ser lite ut som en sjömanstatuering nu. Gjordes i Grekland när jag var 16 år.


Den svarta tatueringen gjorde jag också i Grekland men året efter när jag var 17 år. Min kompis ritade den och det är ett M i mitten av tatueringen som står för Malin, min lillasyster.


Det svaga gråa "kladdet" runt den är en ärrtatuering jag gjorde på Irland. Den var lite av ett experiment och det gick ju som synes inte jättebra.
Jag var kompis med en tatuerare där och tillsammans skissade vi upp tatueringen. Sedan gjordes den i tre omgångar. Han gick så djupt som var möjligt med endast lite vitt pigment och innan den läkt helt gjorde han om den. Detta upprepades alltså tre gånger och var fruktansvärt smärtsamt. Går inte ens att jämföra med en vanlig tatuering. Tyvärr så åkte jag utomlands och brände den innan den var helt läkt. Tanken var ju att den skulle vara ljusare än huden, inte grå. Planen är att tatuera över den någongång i framtiden när jag har råd och inspiration.
Jag gillar INTE att se mina tatueringar på bild. Då kan man granska de närmare och ser alla missar. Det är det som är bra med att ha alla på baksidan av kroppen, man kan ju inte ledsna på något man aldrig ser =)